Efter 50 år i Brasilien:
50 församlingar och nära 10 000 medlemmar!

Är i skrivande stund i Brasilien, efter att ha varit med i CONIDs 50-årsjubileumskonferens i Montes Claros. Vad är CONID undrar du? Jo, 1969 bildade min far och Tältmissionens grundare en kyrkorörelse i Brasilien, i kölvattnet på den väckelse som bröt ut i Minas Gerais efter hans besök 1968. CONID står för Convencao Nacional das Igrejas de Deus.

Tältmissionen har haft ett mycket nära samarbete med CONID sedan starten, ett hundratal evangelister fick under många år månatligt ekonomiskt stöd till dess att de nystartade församlingarna själva kunde avlöna dem.
Det var också i samband med väckelsekampanjerna som min far mötte dödssjuke lille Paulo, vilket blev starten till Hoppets Stjärna.

Idag är det mer än 50 församlingar med nära 10 000 medlemmar. Tanken svindlar. Hit åkte alltså en torparpojke från lilla Kärrsjö 1968 och påbörjade ett pionjärarbete i ett område där det på den tiden knappt fanns någon evangelikal församling! Och församlingarna har idag lärt sig att stå på egna ben, utan behov av svenskt stöd.

Jag var inbjuden att medverka i jubileumskonferensen som Tältmissionens ledare idag, men också som son till grundaren och eldsjälen Erik Gunnar Eriksson. Jag tog med mig min syster Ulrika Kallin-Eriksson, som är verksamhetschef för Hoppets Stjärna. Full representation från Sverige med andra ord. Dessutom öppnar hon himlen med sin sång, något jag älskar att uppleva innan min förkunnelse.

Den som låg bakom idén att inbjuda mig, var förre barnhemspojken Antonio ”Noino” Avelino, som är en viktig frivillig medarbetare bland församlingarna i Montes Claros. Temat för konferensen var: ”Ära den tid som varit – Tempo de Honra”.

Jag hade många tankar på vad jag skulle säga, i mitt första tal någonsin som Tältmissionens ledare, till alla dessa pastorer. Jag frågade Jesus. Vad ska jag säga? Svaret kom direkt:
– Berätta om mig och vad jag gjort för dig! Så jag gav mitt personliga vittnesbörd. Från barndomen till kapitulationen för fem år sedan – och vad som hänt sedan dess.

Och… Pang! Bom! Guds Ande föll mäktig över konferensdeltagarna. Hela programmet ändrades. Pastor Durvalino, som skulle tala efter mig på temat ”Hedra de äldre” sa bara: – Jag skippar det jag förberett! Nu ska vi prisa Herren och bedja!
Durvalino berättade under tårar om de första åren, hur han blev frälst som 16-åring på Erik Gunnars möten och hur han var ögonvittne till det epokgörande mötet med dödssjuke lille Paulo – det som sen blev Hoppets Stjärna. Durvalino vittnade om att Gud gjorde ett mirakel med Paulo, för det rådde inget tvivel om att pojken var döende. Atmosfären i konferensen var fullständigt förändrad och det blev lovprisning och bön i en halvtimme.

På fredagen, dagen innan konferensen, besökte jag pastor Silas som idag är president för CONID. Jag berättade om den banderoll som pappa alltid hade, under min uppväxt, bakom plattformen under sina kampanjer. TRO! Jesus Kristus är densamme. Igår, idag och för evigt. Heb 13:8.
Jag sa: – Jag önskar att det skulle finnas en sån bakom plattformen när jag ska predika på lördag kväll – för jag ska predika det ordet.

Till min stora glädje ordnade pastor Silas just det. När jag kom till kyrkan hängde en blå banderoll bakom talarstolen:
CREIA! Jesus Cristo é o mesmo, ontem, e hoje, e eternamente. Hebreus 13:8.

På lördag predikade jag detta ord. Jag måste också nämna min tolk och medarbetare Clayton Vojevodovas. Vilken fantastisk tolk och predikant jag har i honom. En verklig gudsman.

Ordet hade stor framgång. Frälsnings- och helandeunder följde. Dagen efter gavs många vittnesbörd om detta. Pastor Silas fru Cida Ferrari hade lidit av svår panikångest under lång tid. Sömnlöshet och medicinberoende plågade henne svårt, ja hon hade tänkt stanna hemma under konferensen. Men hon kom, lyssnade på ordet och blev fullständigt helad. Halleluja! Glädjen var stor.

Samtidigt som konferensen pågick tog Ulrika och jag ett viktigt beslut för Hoppets Stjärnas framtid. Vårt första projekt, Estrela da Esperanca, hade misskötts under lång tid utan ordentlig ledning. När Maine Olofsson berättade att hon upplevde kallelsen att ge fem år som ansvarig för Estrela, upplevde vi hur Jesus talade till oss.
”Det räcker nu med förfallet i Lar das Criancas – Estrela da Esperanca. Dags att ni tar ansvar och återupprättar detta hjärteprojekt”.

Och vi agerade med kraft. På fyra timmar var alla beslut tagna. Från 1 januari 2020 tar Maine över ledarskapet med fullt ansvar. Ett svenskt ledarskap med hederlighet och ärlighet som kännetecken. Och det ska drivas med svensk auktoritet, med små ekonomiska medel, men med stort engagemang. Framförallt från alla de som vuxit upp där. Som idag är vuxna med kunskaper och förmågor att hjälpa till.

Konferensen avslutades på söndagen den 11 augusti och min avslutningspredikan handlade om evangelium. Vad det egentligen är – det nya förbundet i Kristus Jesus. Att vi verkar i fullbordat verk. Allt är fullbordat. Och det innebär att vi rycker framåt med evangelium och budskapet om Jesu fullbordade verk. Alla barnen som får hjälp, deras föräldrar, släkt och ungdomar ska nås. Och vi fokuserar på fäderna. Vi går efter fäderna. De är nyckeln till familjernas frälsning.

Halleluja och amen. Jag önskar att ni varit med. Ordet togs emot med öppna hjärtan. Nu ska det bli spännande att följa vad resultatet blir av allt detta. För allt är möjligt när Jesus Kristus är i centrum.

Det här innebär att vi ska lägga stort fokus på Brasilien framöver. Vi ska vara med och bärga en stor skörd. Gårdagen var underbar, men nu ska vi bärga skörden. Kom, var med i dina böner.
Vi behöver även ekonomisk hjälp till missionsarbetet.

Med varma hälsningar


Lennart Eriksson

Fakta

CONID – Convencao Nacional das Igrejas de Deus har kyrkor i delstaterna Minas Gerais, Teresina och Bahia. 58 församlingar med nära 10 000 medlemmar.